Bolånetaket, som sedan två år begränsar belåning av bostäder till 85 procent av marknadsvärdet, har haft positiva effekter, enligt Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.
Det har minskat ökningstakten i hushållens skulder. Och problemet med för lite byggande i Sverige, som kritiker inom byggsektorn har lyft fram i veckan, fanns långt innan taket infördes, tillägger Persson.
"Bolånetaket infördes inte för att det bygges för mycket", säger han till TT.
Mattias Persson kan hålla med om att det byggs för lite i Sverige. Men detta problem har funnits sedan 10—15 år tillbaka enligt honom.
"Svaret på frågan om varför det byggs så lite, om det nu är så att det byggs för lite, måste sökas i de regler, kostnader och konkurrensen som påverkar byggandet av nya bostäder", säger Persson.
Bolånetaket infördes av Finansinspektionen (FI) hösten 2010, sedan rader av rapporter — bland annat från EU-kommissionen, OECD och IMF — pekat på risker med den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll. Taket begränsar belåningsgraden av bostäder och har kompletterats av en uppgörelse mellan svenska storbanker, enligt vilken lån med en belåningsgrad över 75 procent ska amorteras ned.
"Vi delar FI:s syn att det har haft den effekt vi hade väntat oss, på skuldsättningen och huspriserna. Syftet har varit att få hushållen att inte ta för stora risker", säger Persson.
Mellan 2002 och 2010 ökade belåningsgraden på svenska bostäder i nyutlåningen från 59 till 71 procent, enligt Riksbankens siffror.
"2011 såg vi för första gången på tio år att belåningsgraden föll i nya bolån, från 71 till 69 procent."
I stället för att justera eller slopa taket vill Mattias Persson se ytterligare åtgärder för att begränsa riskerna i den svenska hushållssektorn.
Frågan var uppe på samverkansrådet mellan Riksbanken och FI för två veckor sedan. Där talades det om hur nya regler för riskviktning av bolån, som ska införas av FI i vinter, och de kommande kraven på likviditetsbuffertar i bankerna ska bidra till att minska de strukturella riskerna i det finansiella systemet.
Skärpta amorteringskrav är ett tänkbart verktyg att ta till, enligt Persson.
"Det är något vi får följa upp under hösten och vintern. Vi får se hur det går."