För Socialdemokraterna startar utfasningen vid en månadsinkomst på 60.000 kronor och utfasningen är fullt genomförd vid en månadsinkomster på 114.200 kronor. Marginalskatten höjs med förslaget med 3,4 procentenheter till 60 procent för de som tjänar mer än 60.000 kronor, enligt Flodén.
Miljöpartiet börjar fasa ut jobbskatteavdraget från en månadslön på 40.000 kronor. Avdraget är helt utfasat vid en månadslön på 117.000 kronor. Marginalskatten höjs med 2,4 procentenheter till 59 procent, enligt beräkningarna.
Martin Flodén utesluter inte att Socialdemokraternas och Miljöpartiets marginalskattehöjningar kan minska högavlönade människors vilja att arbeta.
”Vi vet att när marginalskatterna är så här höga har varje ökning av marginalskatten en sneddvridande effekt”, säger han.
Hos Vänsterpartiet sker utfasningen från en månadsinkomst på 30.000 kronor. Vid en månadslön på 50.000 har man inte längre något jobbskatteavdrag alls med Vänsterpartiets förslag. Den snabba utfasningen ger en marginalskattehöjning på 9,1 procentenheter till 65,6 procent, enligt Flodéns beräkningar.
”Det är väldigt höga marginalskatter. Det ger anledning att tro att man inte vill arbeta mer och det kan påverka viljan att satsa på ett jobb som ger lite mer betalt”, säger Martin Flodén om Vänsterpartiets budgetförslag.
Totalt ger reformförslagen 1,3 miljarder kronor 2013 i Socialdemokraternas tappning, medan Miljöpartiets och Vänsterpartiets förslag ökar skatteintäkterna med 2,7 respektive 14,6 miljarder. Sverigedemokraterna driver en egen linje och vill i stället införa ett femte jobbskatteavdrag.
”När det gäller Miljöpartiets och Socialdemokraternas förslag kan man nog anta att beräkningarna stämmer på kort sikt”, säger Martin Flodén.
Han pekar samtidigt på risken att ett ändrat beteende skulle få summan att krympa över tid. Vänsterpartiets beräkning känner han sig emellertid inte lika säker på.
”Med tanke på att förslaget slår så pass hårt mot en bred grupp kanske det inte blir så mycket.”
Också jobbskatteavdraget som det utformats av regeringen har brister påpekar Martin Flodén.
”Med jobbskatteavdraget får de som har månadsinkomster över 29.000 kronor sänkt skatt men oförändrad marginalskatt. Det är tänkbart att de i stället använder utrymmet till att vara mer lediga", säger Martin Flodén.
Bland akademiker cirkulerar ett alternativt förslag på hur man skulle kunna omfördela från rik till fattig utan att minska människors lust att arbeta och göra karriär.
”Den smartaste modellen vore en progressiv konsumtionsskatt som gör att rika betalar mer moms än fattiga baserat på hur mycket de konsumerar”, säger Martin Flodén.
Den svenska marginalskattenivån på 56,6 procent var högst i OECD i fjol med ett undantag: Den västindiska ön Aruba, som hade en marginalskatt på 59 procent. Det framgår av en färsk sammanställning från revisionsjätten KPMG.
Fotnot: Beräkningarna omfatttar inte arbetsgivaravgifter. Beräkningarna avser arbetsinkomster och utgår från en genomsnittlig kommunalskatt på 31,6 procent.