Foto: Jessica Gow / Scanpix
Skattehöjningar och höjda statsbidrag behövs för att hålla välfärden rullande de närmste åren, varnar Sveriges kommuner och Landsting, SKL. Kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget, enligt organisationens färska prognos.
Fler äldre och fler barn, stigande krav på vård och service, samtidigt med stora upprustningsbehov för sjukhus, skolor och kollektivtrafik pressar ekonomin i kommuner och landsting.
”Dagis, skolor och sjukhus byggdes ut i en rasande takt på 70-talet och de är nu i skriande behov av att renoveras”, säger Anders Knape, ordförande för SKL.
Skatteintäkterna ökar också, under nästa år med draghjälp av höjda pensioner och därefter av att det ljusnar på arbetsmarknaden, enligt SKL:s prognos. Men det räcker inte.
Om inte staten skruvar upp pengaflödet till kommunsektorn ordentligt behöver skatterycket i kommuner och landsting öka med hela 40 öre under den närmaste fyraårsperioden. Framför allt är det landstingen som har stora hål att fylla.
”Historiskt vet vi att man inte brukar höja skatten så mycket. Det här är mer en kalkyl. Vi kan bara konstatera att gapet mellan de behov som finns och de intäkter vi har motsvarar 40 öre i skattehöjningar för sektorn som helhet, under perioden”, säger Anders Knape.
Rika kommuner kan dock gå emot trenden och till och med sänka skatten, men det är mindre sannolikt när det gäller landstingen, menar Anders Knape. Han utesluter inte heller nedskärningar de kommande åren.
”Det sker en tillväxt i resurserna de kommande åren men vissa verksamheter kanske kommer att drabbas av oförändrade eller minskade resurser. Det kan vara så att våra medlemmar säger att förutom effektiviseringar så får vi också se över vad vi ska lägga mindre på.”
Växande välfärdskostnader för en större andel äldre och barn de närmaste åren motsvarar en årlig ökning av det så kallade demografiska kostnadstrycket till omkring 1 procent för kommuner och landsting, från omkring 0,5 procent under 2000-talet, enligt SKL.
Samtidigt räknar SKL med att befolkningens ställer allt högre och mer kostsamma förväntningar på bland annat cancersjukvård, stöd till funktionshindrade, förskoleverksamhet och kollektivtrafik.
För 2012 går Sveriges kommuner och Landsting med ett stort överskott på drygt 18 miljarder kronor. Resultatet beror framför allt på engångsintäkter. Redan nästa år väntas överskottet halveras och därmed hamna sju miljarder kronor under vad som räknas till god ekonomisk hushållning för kommunsektorn.