"De senaste årens stålbadspolitik i Baltikum har varit effektiv. Interndevalveringar och tuff budgetåtstramning har korrigerat tidigare obalanser i form av hög lönedriven inflation, extrema bytesbalansunderskott och stora offentliga budgetunderskott. Detta har återställt konkurrenskraften och bäddat för en fortsatt varaktig återhämtning i inhemsk efterfrågan", säger Mikael Johansson, chef för Östeuropaanalysen på SEB, i en kommentar.
Han varnar dock samtidigt för förnyade risker med en redan relativt hög lönetillväxt i Estland och svällande bytesbalansunderskott i Litauen. Arbetslösheten är fortsatt hög och innebär en utmaning för alla tre baltiska länder.
SEB räknar fortsatt med att Lettland väl klarar Maastricht-kriterierna och därmed kan gå med i euron som planerat 2014. Litauen ligger något sämre till i ekonomisk konvergens än Lettland och därtill är den politiska osäkerheten större; ett regeringsskifte väntas i det stundande valet. Sittande regerings mål 2014 spricker och Litauen går med i Euroområdet troligen senare än 2015.
Polen har inget uttalat måldatum för euro-anslutning; tidigast 2016 framstår i dag som troligt måldatum framöver, enligt SEB.
Beträffande Ryssland ser SEB en fortsatt måttlig avmattning, men landet väntas ändå uppvisa goda tillväxttal i ett internationellt perspektiv: Inflationen har samtidigt ökat, och med ett i stort sett slutet produktionsgap väntas den ryska centralbanken gå emot strömmen och höja styrräntan under fjärde kvartalet.
Det stigande oljepriset under den senaste tioårsperioden har gett den ryska regeringen utrymme att stimulera ekonomin, men det har också bidragit till att det offentliga underskottet exklusive oljinkomsterna nådde nära 10 procent av BNP 2011, vilket är dubbelt upp mot det tidigare längsiktiga målet på 4,7 procent av BNP.
Det underliggande utrymmet för stimulanspolitik blir litet de kommande åren, men SEB räknar ändå med expansiv finanspolitik de kommande åren.
SEB ser positiva effekter på tillväxt och inkomster av Rysslands inträde i WTO, men övergångstiderna för att anpassa sig till WTO-reglerna är långa och SEB väntar endast små effekter på övergripande tillväxtaggregat på kort sikt av medlemskapet.
Beträffande Polen ser SEB en något hårdare inbromsning än väntat framöver, vilket främst beror på sviktande privat konsumtion och rekyler efter de senaste årens bygg- och investeringsrusch inför sommarens fotbolls-EM.
Penningpolitiska stimulanser i höst/vinter i kombination med markant lägre marknadsräntor jämfört med i våras väntas dock åter ge stöd till inhemsk efterfrågan.
I Ukraina har fotbolls-EM bidragit till att hålla uppe konsumtion och investeringar medan exporten föll. SEB ser en fortsatt skakig utveckling framöver, med risker mot nedsidan.
Samtidigt är den politiska osäkerheten hög, och regeringen väntas inte vilja vidta några impopulära beslut som att höja gaspriset innan valet den 28 oktober. SEB tror att en nedskrivning av Ukrainas valuta skulle kunna lätta på trycket.
"Vi räknar med att valutan devalveras med minst 10 procent efter valet i år eller senast tidigt nästa år", skriver SEB i rapporten.