När elkunden i Skövde har något problem så ska han eller hon ta kontakt med sitt elhandelsbolag – även om problemet ska lösas av elnätsbolaget. Kunden kan då ha ett elhandelsbolag i exempelvis Skellefteå, eller kanske i ett annat land som Trondheim eller Uleåborg, där man inte känner till de lokala förhållandena och kanske inte ens förstår kundens språk. Hur blir då kunden hjälpt?
Vilka utmaningar man står inför märks tydligt varje gång elnätet utsätts för vädrets makter. Vad som då behövs är lokala resurser för snabba insatser. Man måste känna ortens och traktens förhållanden. Låt oss kort redovisa hur situationen har utvecklats i Finland, efter att det kollektiva nordiska förslaget presenterades. Precis som i Sverige och Norge meddelade de lokala bolagen i Finland sin skepsis inför konsekvenserna av enfakturamodellen. Effekten var att arbets- och näringsministeriet, som energifrågorna sorterar under, bestämde sig för att analysera förslaget närmare.
Ministeriets slutsats blev att inte ge enfakturamodellen sitt stöd. Argumenten var i korthet:
De mindre bolagen har en viktig roll för att skapa konkurrens och hålla priserna nere för slutkunderna.
Den direktkontakt som nätbolagen har till kunderna är viktig, särskilt vid distributionsstörningar.
Hur försäkrar man sig om att nätinnehavaren får sin del, om någon annan fakturerar kunden?
Det är nätägaren som bör uppbära skatten. Bland elsäljarna finns mindre seriösa aktörer.
Förändringen är kostsam, bland annat genom de investeringar som behövs i fråga om informationssystemen.
Nyttan för slutkunden är liten.
Motståndet mot enfakturamodellen är betydande i branschen.
Det finländska ministeriets rekommendation var därför att bolagen själva ska få göra upp hur de vill hantera fakturafrågan. Detta är enligt vår mening också det enda rimliga.
Den beskrivna fakturamodellen har diskuterats på politisk nivå mellan Sverige och Finland utan att detta har rubbat den svenska hållningen att enfakturamodellen ska göras obligatorisk. Också Norge sägs numera stödja enfakturamodellen – trots att den mest negativa hållningen ett år tidigare har funnits just på norsk sida.
Inget kan ändra det förhållandet att geografin ser ut som den gör och att närhet och kunskap om lokala faktorer är en förutsättning för effektiva insatser när elleveranserna störs.
De nordiska politikerna lyfter gärna fram den nordiska modellen som ett föredöme. Denna modell bygger vad vi vet inte på toppstyrning, utan på lokalt förankrade lösningar som utformats gemensamt med alla intressegrupper. Som företrädare för de lokala energibolagen förväntar vi oss att politikerna i det fortsatta arbetet inkluderar företrädare för branschen
i samtliga nordiska länder, inte bara i Finland, och tar in den kompetens och erfarenhet som vi har i fråga om kundkontakter och om lokalsamhället. Vi känner kunden och vet att kundens behov som regel är mycket lokalt.
Jonny Blomqvist, talesperson, Forum för gemensam nordisk elmarknad
Kristin H. Lind, fagleder Energi, KS Bedrift, Norge
Juha Lindholm, ordförande för Paikallisvoima/Lokalkraft, Finland
Kjell Sjöberg, ordförande, Lokal Kraft Sverige