Euron stärktes åter till över 1,29 mot dollarn medan kronan tappade efter ett oväntat svagt svenskt inköpschefsindex.
Svenska marknadsräntor steg inte fullt lika mycket som i Tyskland. Den tioåriga svenska statsobligationsräntan var upp 2 punkter till 1,50 procent medan den tyska tioårsräntan steg 4 punkter till 1,48 procent.
Spanska statsobligationsräntor var vid svensk stängning ned 8-13 punkter och även italienska räntor sjönk markant.
Som första vardag i månaden var industrins inköpschefsindex i fokus på makroagendan, med uppgångar i flera tunga ekonomier, som USA och euroområdet.
I USA steg ISM inköpschefsindex till 51,5 i september från 49,6. Detta var klart över den väntade marginella uppgången till 49,7 i Bloomberg News prognosenkät och första gången sedan i maj som ISM låg över 50-strecket, som utgör skiljelinjen mellan tillväxt och avmattning.
Bland delindexen kan nämnas att nya order steg till 48,5 från 47,1 medan sysselsättningsindex steg till 54,7 från 51,6 i augusti.
"ISM-utfallet indikerar att ekonomin tar fart, åtminstone för stora företag, vilka är överrepresenterade i undersökningen", skrev Handelsbankens analytiker Petter Lundvik i en kommentar.
Bygginvesteringarna i USA sjönk 0,6 procent i augusti, väntat en uppgång med 0,5 procent, och nu närmast vänds intresset mot Fed-chefen Ben Bernankes tal om penningpolitik tal klockan 18.30 svensk tid.
Amerikanska marknadsräntor steg på måndagen och tioårsräntan var upp 2 punkter till 1,64 procent.
Euroområdets inköpschefsindex steg också, till 46,1 från 45,1, enligt definitiv statistik. Det var också en liten upprevidering från preliminära 46,0.
"Sammantaget kämpar tillverkningsindustrin i euroområdet fortfarande för att visa tecken på en återhämtning med de flesta komponenter klart under tillväxtgränsen. De goda nyheterna är att takten i nedgången bromsar in i nästan alla länder", skrev BNP Paribas i en kommentar.
De noterade bland annat att Spaniens PMI steg för tredje månaden i rad, till 44,5 från 44,0, samtidigt som även Tysklands inköpschefsindex visade en klar uppgång, till 47,4 från 44,7. Besvikelsen i augusti stod Frankrike för, här sjönk industri-PMI till 42,7 från 46,0.
Från euroområdet kom också statistik som visade att arbetslösheten låg kvar på rekordhöga 11,4 procent i augusti, för tredje månaden i rad.
Även Kinas inköpschefsindex steg i september, om än inte lika mycket som väntat. I Bank of Japans Tankan-rapport sjönk index för de stora industriföretagen till -3, från -1 under andra kvartalet, vilket dock var något bättre än väntade -4.
Svenska Silf/Swedbanks inköpschefsindex sjönk oväntat till 44,7 i september från 45,1 i augusti, den lägsta nivån sedan våren 2009. Enligt SME Direkts enkät väntades en uppgång till 46,5 i september.
Silf/Swedbank noterade att alla delindex nu ligger under 50-strecket, vilket visar på en "bred nedgång i industrikonjunkturen".
Det enda positiva som Nordea kunde hitta var att lagerindexet också sjönk.
"Den ytterligare nedgången i PMI visar att inbromsningen i den globala efterfrågan nu tynger industrisektorn kraftigt. Till detta kan läggas kronans förstärkning som kommer att slå mot vinsterna. Dagens utfall stödjer vår uppfattning om en mer expansiv penningpolitik och håller fast vid vårt antagande om en räntesänkning i december", skrev Nordea i ett marknadsbrev.
Även Swedbank såg en ökad sannolikhet för en räntesänkning efter det svaga PMI-utfallet.
"Den sviktande svenska industrikonjunkturen ökar sannolikheten för en räntesänkning under det fjärde kvartalet", skrev Swedbank i ett marknadsbrev.
På måndagen återvände företrädare för långivarna i trojkan till Aten och enligt tyska medieuppgifter kommer Grekland att få nästa utbetalning ur stödpaketet trots att den kommande trojkarapporten kommer att visa att villkoren för stödet inte riktigt har uppfyllts.
Enligt ett utkast till den grekiska budgeten för 2013 räknar regeringen med att BNP krymper 6,5 procent 2012 och 3,8 procent 2013. Budgetunderskottet ska minskas till 4,2 procent av BNP nästa år från 6,6 procent i år. Primärt väntas statsbudgeten visa ett överskott på 1,1 procent nästa år.
Ökat hopp om Spanien bidrog också till att stärka euron på valutamarknaden. Sammantaget stärktes euron till 1,292 mot dollarn från 1:288 vid motsvarande tid på fredagen, efter att ha varit nere mot 1,280 som lägst i måndagens asiatiska handel.
"Det verkar som de tar steg mot ett mer uthålligt budgetunderskott. Givetvis kommer det att vara en lång process", sade Eric Viloria, senior valutastrateg vid Gain Capital i New York, till Bloomberg News.
Den svenska kronan hade det motigt efter det svaga inköpschefsindexet, och försvagades 3 öre mot dollarn till 6,57 och 5 öre mot euron till 8,48.