Elavtalen att se upp med

Andelen hushåll som har kvar sitt dyra tillsvidareavtal fortsätter att krympa. I december var det 21,6 procent av kunderna som hade den typen av avtal, vilket är drygt två procentenheter mindre än vid samma tid året innan.

Avtalsformen med ett tillsvidarepris kritiseras ofta. Den som flyttar in i en ny bostad och inte gör något aktivt val får automatiskt den här abonnemangstypen, som är betydligt dyrare än andra. Eons tillsvidarepris, som bolaget kallar  normalpris, ligger exempelvis mer än 40 öre per kilowattimme över till exempel ett ettårsavtal. Konkurrenten Fortum använder sig visserligen av rubriken tillsvidarepris, men kallar avtalet för Enkla avtalet.

”Jag tycker att det är olyckligt om man använder begrepp som normalpris. Man bör använda ett begrepp som ger en signal till kunden om att det är något tillfälligt som man bör göra något åt”, säger Bo Hesselgren.

Men i takt med att hushållen lärt sig välja bort tillsvidareprisen har elbolagen skapat nya fallgropar för den som gör ett aktivt val.

Vissa företag säljer abonnemang med rörligt pris men med bindningstid på till exempel ett år. Eon och Fortum är exempel på stora företag som har den typen av avtal. Det är bara en fördel om priset skulle vara väsentligt lägre än avtal utan bindningstid, vilket oftast inte är fallet.

Ett tydligt exempel är Fortum, där den som låser sig till bolaget får en rabatt på det rörliga elpriset på endast 0,3 öre per kilowattimme. För en villa med en förbrukning på 5.000 kilowatttimmar per år innebär det en rabatt på 15 kronor.

”Ska man ha ett rörligt pris bör man ha kort uppsägningstid så att man är mer flexibel om man vill lämna det rörliga priset. De där 12-månadersavtalen brukar vara konstruerade så att man kan byta till bundet avtal, men bara med samma företag”, säger Bo Hesselgren.

”En del avtal har också så kallad automatisk förlängning vilket alla inte är medvetna om”, säger Bo Hesselgren.

Det innebär att de som glömmer att säga upp exempelvis sitt ettåriga fastprisavtal, automatiskt kan tecknas för ytterligare ett år.

Hos vissa elbolag, till exempel Vattenfall, kan den som har ett bundet avtal köpa till bytesrätt. Det är en slags försäkring som är svår att på förhand bedöma om det kommer att bli lönsamt. För kunder med låg förbrukning lönar det sig enligt Bo Hesselgren sällan med en sådan försäkring, men för storförbrukare kan lösningen ibland vara gynnsam. I de allra flesta fall får kunden dock inte byta från till exempel ett ettårsavtal till ett rörligt avtal.

Det finns även varianter för den som har svårt att bestämma sig. Det kan handla om ett pris till hälften består av ett fast pris och andra halvan utgörs av rörligt pris.

”Det kan vara bra för dem som tvekar mellan bundet och rörligt. Det ena brukar vara mer förmånligt under vissa perioder och det andra under andra perioder. Det är ett sätt att få lite mindre risk, men om det ekonomiskt är bättre går inte att förutsäga”, säger Bo Hesselgren.

Fortum erbjuder i stället vintersäkring vilket innebär att kunden betalar ett fast pris under vissa månader på året och rörligt de övriga.

Cathrine Hofbauer cathrine.hofbauer@di.se