- Budgetunderskottet får inte vara större än 3 procent av BNP.
- Statsskulden får vara högst 60 procent av BNP.
- Inflationstakten ska vara högst 1,5 procentenheter över genomsnittet i de tre EU-medlemmar som har lägst inflation.
- De långa marknadsräntorna får vara högst 2 procentenheter över genomsnittet i de tre EU-medlemmarna som har lägst inflation.
Banken HSBC har i en rapport om läget i eurozonen gått igenom vilka länder som skulle kvalificera sig som medlemmar i EMU om kriterierna ställdes upp i dag. För budgetunderskott och statskuld är gränserna samma. När det gäller inflation skulle gränsen i dag hamna på 2,8 procent och för långräntor på 7,5 procent.
Inget nuvarande medlemsland klarar dessa kriterier. Närmast kommer Finland, Tyskland, Malta och Slovakien, som alla klarar tre av de fyra kriterierna. En liten tröst är att bara ett land, Grekland, inte uppfyller något av inträdeskriterierna. Sverige, däremot, uppfyller med god marginal kraven. Ett svenskt EMU-medlemskap får trots det betraktas som avlägset.
Faktum är att bara tre länder uppfyllde kraven när EMU drog i gång 1999 – Finland, Frankrike och Luxemburg. EMU-motorn Tyskland straffade formellt sett ut sig genom att ha en statsskuld i relation till BNP som var 0,3 procentenheter för hög. I praktiken tillämpades dock en mjuk tolkning av kriterierna. Exempelvis bedömdes det som tillräckligt att statsskulden var på väg mot gränsen på 60 procent av BNP.
En av HSBC:s poänger är att kriterierna är långt ifrån perfekta indikatorer på ett lands ekonomiska hälsa.
”Konvergenskriterierna har visat sig vara inbördes motsägelsefulla”, skriver banken och exemplifierar med att länder som har mycket låg inflation trots det kan ha mycket höga marknadsräntor. Att koppla kravet på högsta räntenivå till den genomsnittliga långräntan i de tre länder som har lägst inflation leder därför fel.
”Irland har för närvarande en av Europas lägsta inflationstakter, vilket leder till att Italien och Spanien, trots deras höga räntor, klarar kriteriet som gäller marknadsräntor. Prisstabilitet må vara viktigt, men som vi nu märker är inflationen inte den enda drivkraften för räntorna”, skriver HSBC.