”EQT är en ägare som har som affärsidé att sköta bolagen väl. Vinst är aldrig en affärsidé. Vinsten är en konsekvens”, sa han vid ett seminarium.
Ett budskap som Conni Jonsson hade med sig till Almedalen är att utbildningssektorn behöver regleras mycket hårdare. Skolverkets inspektioner ger han inte mycket för.
”Man kan inte göra en privatiseringsförändring om man inte samtidigt ser till att ha kontroll och regleringar som går i takt med det. Ibland har det gått snabbare än politikerna förväntat sig”, säger han och pekar på att dålig kontroll öppnar dörren för oseriösa aktörer.
Medan familjeföretag och börsbolag har ett visst anseende i samhället har bilden av riskkapitalbolagen varit mindre smickrande.
Hur känns det att Stefan Persson utmålas som hjälte och du som skurken?
”Jag tycker att Stefan Persson förtjänar den där hjälteglorian utan tvekan. Det är han som har byggt H&M. Han är trogen Sverige. Vad jag var förvånad över under många år var att Ikeas grundare Ingvar Kamprad hade den där glorian, för jag tycker inte han förtjänar den på samma sätt. Han har mycket skit i sitt bagage som Stefan inte har på samma sätt”, säger han till di.se.
Han anser att hans egen bransch är utsatt för en smutskastningskampanj.
”Jag tycker att det finns ett ointresse av att titta lite djupare. Jag tycker att vi ska vara stolta över att vi har en jättebra riskkapitalbransch i Sverige. Det är en av de bästa i Europa.”
När det gäller hans egen person så intar han en hård attityd.
”Antingen är du skit eller så är du hjälte. Det finns inget mellanläge. Då är jag hellre skit. Är du hjälte kommer andra människors sätt att vara gentemot dig att påverkas.”
Bilden i Sverige av branschen har betydelse, menar Conni Jonsson, som är angelägen om att fortsätta ha ett stort svenskt ägande i sina fonder. Men affärsmässigt finns det saker som är viktigare.
”Sverige är viktigt för oss men Sverige är en liten marknad i vår värld. I EQT:s portföljbolag finns 600.000 anställda, 40.000 av dem i Sverige. Och så råkar jag vara svensk och bo i Sverige, men av mina 30 partners bor 10 i Sverige.”
Något som kan ha bidragit till bilden av branschen är att vinsterna vid bolagsförsäljningar skeppas via bolag i kanalöarna till investerarnas egna bolag. Skatt på vinsterna betalar man i hemlandet. Det betyder i de allra flesta fall inte i Sverige. För Conni Jonsson är det uppenbarligen en modell som skaver:
”Vi tvingas ha den där djäkla Channel Island-lösningen”, säger han.
Men han gör sitt bästa för att tona ned problematiken.
”Fidelity betalar inte skatt i Sverige om de köper en aktie i Electrolux”, säger han.
Men, enligt Conni Jonsson finns det inget val. Det är amerikanska och Guernsey- och Jersey-baserade kommanditbolagsstrukturer som gäller för den som vill locka till sig internationellt kapital.
Lösningen, enligt Conni Jonsson, är en gemensam europeisk bolagsstruktur som inte skulle tvinga investerarna att betala skatt både i Sverige och i hemlandet. Under fjolåret gjorde branschen flera försök att få till en modell och kontakterna med den tidigare finansmarknadsministern Mats Odell var täta. I dag har Conni Jonsson gett upp de tankarna.
”Det är politiskt omöjligt”, säger han.
En annan faktor som legat branschen i fatet är det faktum att partners och andra delägare i fonderna bara betalar kapitalskatt när de plockar hem vinsterna. I en pågående tvist anser Skatteverket att inkomsterna i stället borde beskattas som lön och att företaget därför även borde betala arbetsgivaravgifter på pengarna. Pilotfallet, som rör Nordic Capital, ska upp i förvaltningsdomstolen.
”Den dag Skattemyndigheten kommer fram till att branschen har gjort fel – då ändrar vi oss. Vi har inga problem med det. Vi anpassar oss. På samma sätt som om man ändrar spelreglerna för friskolor. Fine”, säger han.
Men ett sådant beslut skulle få konsekvenser, säger han samtidigt.
”I dag kan vi attrahera människor på en hög nivå till Sverige. Det här skulle kunna göra att vi får svårare att attrahera bra talang”, säger han.
För honom själv är beslutet mindre viktigt.
”Det kan aldrig bli en så viktig faktor hos mig så att jag skulle flytta. För dem som har varit med länge tror jag inte att det har någon stor betydelse”, säger han.
Riskkapitalbolagen har flera försteg gentemot börsbolagen. Lånevillkoren är bättre och styrelserna och ledningarna i portföljbolagen kan arbeta under förmånligare - om än omstridda - villkor. Dessutom slipper portföljbolagen jagas av kvartalskapitalismens krav på information och täta resultatrapporter.
Är ni en orsak till dränaget på börsen?
”Du kan kalla det konkurrens. Börsen får väl anstränga sig lite då och bli mer attraktiv”, säger Conni Jonsson.