Och för den lille pojken söder om Sahara som kan lägga sig med mat i magen eller vaccin i kroppen saknar det betydelse om pengarna som hjälpt honom har samlats in via riksdagsbeslut, sparbössor eller som en följd av en rad individuella beslut där förströelsebehov och vinstintressen finns med i bilden.
Under vår tid i näringslivet har pendeln svängt från att företagen ska hålla sig borta från socialt engagemang till att de förväntas bidra till goda projekt utanför den egna verksamheten. Det finns knappast något företag i dag som behåller sin goodwill om det inte har någon form av samhällsengagemang.
Och det är bra.
I en värld där klimat-, finans- och jobbkriser blivit vardag måste vi söka nya lösningar. Samhällets olika sektorer – näringsliv, offentlig och ideell sektor – måste hämta erfarenhet och kompetens från varandra. Ledare som arbetar utifrån en värdegrund är ofta bättre ledare oavsett var de finns. De genererar stolthet, entusiasm och ser att socialt engagemang är bra både för affären och också för samhället.
Kommersiella initiativ kan skapa sammanhang där alla inblandade i någon mening blir vinnare. Inom Hand in Hands verksamhet har till exempel läkemedelsjättarna Pfizer och Johnson & Johnson donerat till hälsoprogram och jobbskapande åtgärder för fattiga kvinnor så de får råd att köpa medicin. Ett företag med stora återkommande textilköp inom ett område donerade så att 100 byar blev barnarbetsfria och 20.000 nya jobb skapades. Med ansvarsfulla investeringar kan svenska företag motverka till exempel barnarbete och miljöförstöring – det är både Ikea och H&M utmärkta exempel på.
I Sverige – där barnarbete och ren svält kan kännas långt borta – finns andra problem. Här kan företagens sociala engagemang handla om att förebygga drogproblem och kriminalitet bland unga. Genom den helt näringslivsfinansierade organisationen Mentor är det många av de svenska storföretagen som bidrar till vuxenstöd för ungdomar. Samtidigt som de unga får erfarna stödpersoner får vuxenvärlden inblick i ungdomarnas ofta tuffa verklighet. Båda vinner på arrangemanget.
Många av företagsledarna är själva djupt involverade i mentorskapsarbete. De vet att kvalificerad arbetskraft söker sig till företag som tar ansvar. Och de vet att kunderna i dag vill handla med företag som är ansvarstagande i flera dimensioner.
Världen behöver fler, inte färre, privata initiativ för att bli en bättre plats att leva i. Skillnaderna mellan att driva ett effektivt företag och ett effektivt biståndsprojekt är inte stora.
Allra tydligast blir detta när företagen förutom resurser också bidrar med kompetens kring entreprenörskap och marknadsekonomi. Tyvärr är de båda senare begreppen fortfarande alltför okända bland dem som anser sig ha ensamrätt på den ”rätta” sortens biståndsarbete där kravlöshet och passivisering i barmhärtighetens namn inte sällan anses okej. Den slitna frågeställningen om huruvida den fattige i längden är bäst hjälpt av att få en fisk eller ett metspö kan läggas till handlingarna. I dag vet vi att det bildligt talat endast är metspön, fiskevatten och ökad kompetens som leder till bestående förbättringar.
Det finns fortfarande oändliga utmaningar att ta sig an. Näringslivet och den privata sektorn har enormt mycket erbjuda. Det kan vara direkta investeringar i brunnsborrningar, skolprojekt eller vägar. Det kan vara expertstöd eller kurser för lokala entreprenörer. Eller nya sätt att samla in pengar till befintliga biståndsprojekt.
Allt detta lyfter välfärdsnivån i hela samhällen och skapar nya marknader. I ett modernt välgörenhetsarbete finns ingen motsättning mellan privata initiativ och traditionellt offentligt finansierat bistånd.
Låt därför mångfalden blomma och tusen idéer födas för att öka engagemanget för en bättre värld.
Percy Barnevik, ordförande i Hand in Hand International
Jan Carlzon, ordförande i Mentor
Olof Stenhammar, bidragsgivare till SOK:s talangprogram
Dan Olofsson, grundare av och ordförande för Star for Life som arbetar globalt mot aids