Hur stor risken är för att denna rävsax för hushållen blir verklighet är svårt att bedöma, menar Hannes Janzén, ekonom vid Riksbankens enhet för bankanalys och en av utredarna.
”Men de utländska investerarna är lättrörliga och riskerar att lättare bli nervösa eftersom de kanske inte har all tillgänglig information om Sverige”, säger han.
Pengarna i sparkonton är långt ifrån tillräckligt för att täcka de omkring 2.000 miljarder kronor som svenskarna enligt SCB har lånat till sitt boende.
Bolånen består av pengar som bankerna till stor del själva lånar upp till ett lägre pris på obligationsmarknaden.
Via så kallade säkerställda obligationer, eller bostadsobligationer, lånar bankerna pengar av utländska investerare, som ofta är pensionsfonder och försäkringsbolag. Säkerheten är svenska bolåntagarnas bostäder.
Sedan 1998 har bankernas finansiering i utländsk valuta exploderat från omkring 200 miljarder kronor till närmare 1.500 miljarder, visade nyligen vice riksbankschef Lars Nyberg. De pengarna går till alla slags lån och såväl hushåll som företag.
Upplägget har fungerat väl i goda tider och bidragit till billigare bolån för hushållen, konstaterar Riksbankens utredare.
Men med den ökade utländska exponeringen ökar risken för en kostnadschock för bankerna som skickas vidare till kunderna.
"En stor del av papperen ägs idag av utländska investerare och vid oro på de finansiella marknaderna har utländska investerare ofta visat sig vara särskilt 'lättflyktiga'. Den snabba ökningen av lånevolymerna genom hela den finansiella krisen och de fortsatt stigande bostadspriserna kan få investerarna att börja fråga sig hur obligationernas likviditet och pris kan komma att påverkas av en eventuell framtida oro på bostadsmarknaden", skriver Riksbankens utredare.
Scenariot är ingen vild fantasi. Boprisrasen i Storbritannien, Spanien och Irland är exempel på att finansieringen via bostadsobligationer blir dyrare ju mer priserna rasar.
Sveriges statsfinanser hör till Europas bästa och de svenska hushållens betalningsförmåga klassas som säker även vid ett boprisfall på 20 procent.
Men trots det ”ökar osäkerheten kring obligationerna och värdet på underliggande säkerheter” vid en snabb vändning till minusgrader på bostadsmarknaden, argumenterar utredarna.