close
Tillbaka

Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Debatt: Låt inte krisen hota idealen

Uppdaterad 2011-12-28 10:55. Publicerad 2011-12-28 10:50

Den arabiska våren tvingade människor att lämna sina hem. I dag är situationen för asylsökande i EU inte värdig – det finns fler flyktingar i Kenya än i samtliga 27 EU-länder. Nu behövs ett gemensamt asylsystem, skriver Cecilia Malmström, EU-kommissionär.

2011 var året då Europas gästfrihet sattes på prov. När vi nu summerar de tolv månader som har gått tvingas vi konstatera att EU inte klarade prövningen. Nu gäller det för unionens medlemsländer att bevisa att 2012 blir ett bättre år för asylpolitiken – ett år då alla länder tar sitt ansvar.

Annons:

Det är framför allt två händelser under det senaste året som har förändrat hur vi ser på världen. För det första: Den fördjupade ekonomiska krisen, som i sin tur blev till en förtroendekris för Europas ledare och för ländernas förmåga att enas kring gemensamma åtgärder. För det andra – den arabiska våren. Från Tunis till Kairo, Bengazi och vidare reste sig folket för att kämpa för frihet och demokrati. Med gemensamma krafter kastade de sina förtryckare överbord.

Ur ett EU-perspektiv är dessa två händelser nära sammankopplade. För samtidigt som den ekonomiska krisen fick EU att vända blicken inåt 2011, tvingade våldet och orolig­heterna i Nordafrika många att lämna sina hem. Hur klarade Europa då av att vara troget sina ideal om att hjälpa människor som behöver skydd och samtidigt hantera den ekonomiska krisen?

Siffrorna för handen ger inget upplyftande svar på den frågan. Det första halvåret 2011 togs över 75 procent av alla asylansökningar emot av bara sex av EU:s länder. Alltså återstår en lång rad länder som kan göra mer. När mer än 700.000 människor i år tvingades fly våldet i Libyen hamnade många i flyktingläger längs libyska gränsen.

Av de 8.000 personer som enligt FN:s flyktingorgan då var i mest akut behov av internationellt skydd lyckades EU:s länder bara lova att ta emot 400. Sverige tog här en stor del av ansvaret och Norge, som ju står utanför unionen, tog emot nästan lika många helt på egen hand.

Samtidigt korsade mer än 50.000 migranter Medelhavet i rangliga båtar till EU. Många drunknade på vägen. Andra anlände till den italienska ön Lampedusa eller till Malta, och på en särskild konferens i våras fick Europas länder chansen att visa solidaritet genom att ta emot omplacerade flyktingar. Resultatet? Bara 300 flyktingar omplacerades från Malta till andra EU-länder.

Häromveckan möttes världen i Genève på ett stort ministermöte om flyktingfrågor – det största hittills.

I ett helt år före mötet bad FN:s flyktingorgan världens länder att komma till Genève med konkreta löften om att ta emot flyktingar. Budet från EU blev noll, eftersom medlemsländerna helt enkelt inte lyckades enas.

Ett bakomliggande problem är de politiska stämningarna i flera EU-länder. Populistiska och främlingsfientliga partier har inte haft så stor representation i ländernas parlament sedan före andra världskriget. I vanlig ordning försöker de skifta skuld­bördan i krisen från illa skötta ekonomier i EU-länderna till minoriteter och invandrargrupper. Här behövs både europeiskt och nationellt ledarskap för att se till att populisternas logik inte får sätta dagordningen.

Europas svar på den historiska arabiska våren får inte bli att resa högre murar.

Tvärtemot vad de främlingsfientliga vill få oss att tro är antalet asylsökande i EU betydligt lägre i dag än för tio år sedan. Europa har inte heller någon särställning vad gäller att ta emot flyktingar – förra året tog bara Sydafrika emot 180.000 asylansökningar, att jämföra med 260.000 i hela EU. Det finns fler flyktingar i Kenya än i samtliga 27 EU-länder.

Oförutsedda händelser som den arabiska våren kan dock sätta asylsystemen i enskilda EU-länder under stort tryck och EU måste då vara berett att ge stöd, så att de flyktingar som anländer hit kan få ett värdigt bemötande.

Dagens situation i flera EU-länder är långt ifrån värdig. Trots minimi­regler fungerar asylmottagandet i EU:s länder mycket olika och asyl­ansökningar bedöms olika från land till land. Detta i ett EU med gemensamma värderingar och där alla har skrivit under samma internationella överenskommelser. EU behöver höga gemensamma krav och starkare samarbete för att se till att asylsökande behandlas lika i ett öppet och rättvist system – vart de än kommer.

EU-länderna har i över tio år sakta rört sig mot ett gemensamt asylsystem och har enats om att det ska komma på plats 2012. Steg i rätt riktning har tagits i år, men förhandlingarna mellan länderna går fort­farande för långsamt. Nu stålsätter vi oss inför 2012 då förhandlingarna måste påskyndas, om Europas länder ska uppfylla sitt löfte.

Jag är övertygad om att Europa kan hantera den ekonomiska krisen och samtidigt slå vakt om öppenhet, tolerans och solidaritet. Vårt engagemang kan inte vara ett nollsummespel – nu gäller det att EU höjer blicken och ser till att det gemensamma asylsystemet äntligen kommer på plats.

 

Cecilia Malmström, EU-kommissionär för inrikes frågor, tidigare EU-minister och Europaparlamentariker

<Ingen> red@di.se

Annons:

Denna artikel är äldre än 5 dagar och kan inte längre kommenteras

Ladda om sidan

Läser in kommentarer
          

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
					  

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:

Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Övriga ärenden: 08-573 650 00 | Dagens industri | 113 90 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Peter Fellman | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)