2. Den har inte fått en enda kvinna att titta till. Däremot ALLA män.
Jo, förresten. En kvinna tittade. Eller rättare sagt så stirrade hon förskräckt när jag passerade på Icas parkering. Tror mest att hon var rädd för att det annalkande mullrandet skulle demolera hennes kundvagn.
För XKR-S både syns och hörs.
Den är till för dem som inte nöjer sig med XK, eller ens XK-R med 510 hästar under huven. Så vad kan ett litet S extra göra? Mycket, ska det visa sig.
Looken är den rätta. Låg. Explosiv. Aggressiv. Aerodynamiska finesser som horisontella luftintag, spoiler och bakvinge i kolfiber gör sitt till, och sänker dessutom lyftkraften med välbehövliga 26 procent.
Mest uppseendeväckande av allt, och det enda helt obegripliga, är färgpaletten som innehåller de nya alternativen French Racing Blue och Italian Racing Red – men ingen British Racing Green. Visserligen håller ägaren, indiska Tata Motors som köpte Jaguar och Land Rover av Ford 2008, på att genomföra en smärre revolution av det anrika brittiska märket. Mer sport, mindre komfort. Men ändå – det känns bakvänt med en galet blå Jaguar. Mer kaxigt pubertalt än elegant lyxigt, om man säger så.
Invändigt är det sig mer likt. Man måste bara älska detaljen med startknappen som pulserar rött till takten av hjärtslag. Som om det faktiskt ruvar en levande varelse där under huven.
Känslan förstärks när man trycker ned knappen och bilen ryter till som ett överraskat rovdjur. Redo för attack.
Ett djupt morrande från dess innersta väsen är ständigt närvarande – det blir bara mer eller mindre argsint beroende på hur hård du är på gaspedalen. Växlar du ned tillräckligt brutalt får du två rappa skall tillbaka.
Ljudkulissen från det aktiva sportavgassystemet är kort sagt underbar.
Att den kompressormatade femliters V8:an bara mappats om till 40 hästar mer än i XKR kan ju låta snålt. Men för det första betyder 550 hästkrafter och ett vridmoment på 680 Newtonmeter tillgängligt mellan 2.500 och 5.500 varv bara en sak – massiv kraft som du aldrig behöver leta efter. Det tar också bilen från 0 till 100 kilometer i timmen på 4,4 sekunder och till den magiska topphastigheten 300 km/tim.
För det andra är hela den aluminiumbaserade bilen justerad, kalibrerad och uppdaterad in i minsta detalj, med riktigt vass körning i fokus. Listan kan göras lång – från alla sportiga ingrepp i själva mjukvaran och sänkningen av bilen med 10 millimeter till större bromsar och en rejäl uppstyvning av det adaptiva chassiet.
Resultatet? Det mest slående är gasresponsen och den ständigt närvarande styrkan. Nästan oavsett varvtal räcker det med att nudda vid gaspedalen för att bilen ska explodera. Speciellt om du, med lite möda – vilket tyvärr gäller flera reglage i bilen – tryckt in knappen med en svartvitrutig målflagga på för dynamiskt läge och vridit den utsökta runda växelväljaren till sportläget.
Man behöver inte vara särskilt ivrig på gasen för att antispinn- och antisladdsystemet ska behöva gripa in i handlingen. Hjälpsystemen är dock beskaffade med ett mellanläge som låter dig utforska gränserna, utan att lämna dig helt på egen hand.
Längs uppländska småvägar med åkermark som enda utsikt imponeras jag också av den lätta men riktigt vassa styrningen.
Där konkurrenterna nu stoltserar med både åttaväxlat och dubbelkopplat håller Jaguar fast vid sin sedvanliga automat med sex växlar.
Den fungerar fint, men är inget under av kvickhet. Som vanligt är möjligheten att växla manuellt via spakarna på ratten mest till för att föraren ska få känna sig som en riktig racerförare, elektroniken klarar egentligen saken utmärkt på egen hand. Däremot är det ett härligt sätt att locka fram bilens fulla röststyrka – vilket man kan roa sig med i oändlighet.
Ett klart minus, i mitt tycke, är att paddlarna följer med ratten och inte sitter fast som i en Ferrari. Krångligt. Å andra sidan blir det ett klart plus för hur bilen i manuellt läge visar vald växel i mitten av instrumentpanelen. Stort, tydligt och riktigt snyggt.
En sak är säker: XKR-S tvekar aldrig det minsta. Den står hela tiden på tå, beredd att blixtsnabbt och fullt ut lyda din minsta vink. I gengäld kräver den total uppmärksamhet och finaste handlag. Att vara förlåtande ligger inte i dess natur.
Det måste man bara också älska.
Riktigt lika älskvärt är inte sättet som Jaguaren löser sin andra arbetsuppgift på. Grundidén med en GT-bil av den här typen är ju dess dubbla natur – prestanda och långfärdskomfort. Eller som Jaguar självt uttrycker det: bilen ska fungera lika bra på legendariska Nürburgring som på vägen dit och hem.
De inre förutsättningarna är det inget fel på. I alla fall inte fram. Där finns både ombonad lyx, gott om plats och bra sportstolar med oanade inställningsmöjligheter. Den lilla panelen på dörrens insida är rena knappfesten, som till och med kan styra längden på sittdynan.
Att bilen skulle ha 2 plus 2 säten är dock ett skämt. Vet inte riktigt vad som skulle få plats i de två bakre stolarna, inget mänskligt i alla fall. Lastkapaciteten på 330 liter är inte heller något att skryta med, med tanke på bilens storlek, även om gapet är stort.
Dessutom gör bilens känsliga karaktär och det vassa chassiet att allt som händer på vägen också känns en del i kupén. Framför allt hörs det. Kör man på alla bilars sämsta vän, sträckan mellan Stockholm och Arlanda, får man exempelvis skruva upp röstvolymen för att konversera i motorvägsfart.
Men sätter man kompromisslös körupplevelse i första rummet är XFR-S definitivt en av de vassaste i klassen.