”Skälet till att det delegerades till Riksgälden är att det handlar om komplicerad materia”, säger statministern som tillägger att det rådde stark tidspress då investeringsbanken förlorade sitt banktillstånd.
Statsministern försvarade att Riksgälden valde att sälja banken vidare kort efter övertagandet, trots att finansbolag då värderades lågt på marknaden, på grund av finanskrisen.
”Ett långsiktigt ägande av aktierna i Carnegie låg inte i statens intresse. Det statliga ägandet uppstod som en del av en krishantering”, sa statsministern.
Sedan var det tvärstopp för Morgan Johansson, och övriga KU:s, frågor. Riksdagsmannen ifrågasatte bland annat prislappen vid försäljningen av Carnegie, med hänvisning till ett bud om 2,4 miljarder kronor från finansmännen Anders Böös och Patrik Enblad. Riksgälden har avfärdat det budet som för osäkert, och valde att sälja Carnegie för drygt 2,2 miljarder. De tidigare aktieägarna i banken förespråkar i stället en värdering på 5 miljarder kronor.
”Ni sålde banken vid en tidpunkt då bankaktier stod som lägst. Var det då så konstigt att man inte fick så bra betalt?”, frågade Morgan Johansson som konstaterade att den ena av köparna, en av Altors fonder, är registrerade på skatteparadiset Jersey.
”Far och son Tigerschiöld kommer att göra sitt livs affär och bli rika som troll”, fortsatte Morgan Johansson, med hänvisning till ägarna bakom den andra köparen, investmentbolaget Bure.
Förlorarna är staten och skattebetalarna, anförde riksdagsmannen. Statsministern försvarade sig med att hänvisa till att det var ett affärsmässigt bra beslut att låta Riksgälden ta hand om frågan, men valde i övrigt att inte bemöta frågorna.
”Ledamoten är färdig med sin bedömning och sin analys”, suckade Fredrik Reinfeldt efter att Morgan Johansson frågat om det inte hade varit bättre att hantera Carnegiefrågan med hjälp av en transparant bankstödsnämnd, istället för genom Riksgälden.