Frode Frøyland (text) och Örjan F Ellingvåg (foto) och Joakim Adler (översättning)
MANAQUIRI/MANAUS, AMAZONAS
I ett glest träd vid flodkanten sitter en handfull gamar och väntar på att dagens lunch ska komma flytande nedför floden i form av livlös fisk. En död piraya ligger på en sandbank strax ovanför dem. En sandbank?
Det är en underdrift. Man måste mäta den i kilometer på längden och kilometer på bredden och den fanns inte här för drygt två år sedan. Då låg detta område under vatten, under floden Rio Solimoes.
Aldair Souza står under ett paraply för att skydda sig från solens starka strålar.
"Det dök upp en sandbank här i samband med torkan för två år sedan. Därefter har den bara blivit större och större. Det är ju helt förfärligt att det har blivit så. För två år sedan gick det båtar här", säger hon.
År 2005 drabbades regnskogen i Amazonas av den värsta torkan på över 40 år. Den lämnade inte bara en gigantisk sanddyn efter sig här. Den ändrade Aldair Souzas vardag.
Det är torkan för två år sedan som har lett henne hit till sandbanken i dag. Hon är här för att hämta vatten. Vattnet i familjens brunn är inte längre drickbart. Det är för stillastående och smakar inte som det brukar. I dag är det söndag och familjen har kombinerat vattenhämtning från floden med bad vid Amazonas nya sandstrand.
"Nu växer det fram en liten öken här", säger Aldair Souza.
Några kilometer nedströms sammanstrålar Rio Solimoes med Rio Negro och skapar världens största flod.
Amazonfloden är så stor att det kan låta en smula absurt att läsa om torka här. 20 procent av allt vatten som rinner ut i världshaven, 200.000 kubikmeter i sekunden, kommer från denna flod.
Amazonfloden är tio gånger större än USA:s stolthet, Mississippi.
Kanske var det precis därför folk reagerade med misstro då de hörde att sanddynerna dök upp här vid Rio Solimoes, då de hörde om att det virvlade upp sandstormar i självaste Amazonas. Militären kallades in och transporterade dricksvatten upp längs floden.
Inte med båtar, utan med helikoptrar eftersom flera av de mindre floderna hade torkat in och isolerat mindre samhällen. Som den lilla tätorten Tilheiro, några timmars båttur uppströms från Aldair Souza och sandbanken.
Bröderna Manuel Feitosa, 51 år, och José Arausa, 62 år, har precis ätit söndagsmiddag.
Grillad fisk. Fisken hade de fångat själva, och Manuels fru Isabel har tillagat den. När vattnet försvann för två år sedan visades bilderna härifrån över hela världen. Död fisk låg överallt.
"Det dog så mycket fisk att det stank något alldeles förfärligt", säger Isabel Feitosa.
"2005 var det torraste året i mitt liv", säger José Arausa.
Till skillnad från sin bror fruktar han det värsta också i höst. Det är två månader kvar till regnperioden och vattenståndet är något lägre än normalt. José Arausa klagar över att solen värmer mer än förr.
"Jag tror att vi har mycket extremväder framför oss. Du vet vad som står i bibeln om domedagen?"
Även om det är omöjligt att med hundra procents säkerhet knyta en specifik torka till växthuseffekten behöver ingen berätta för framstående ekologer och forskare i Amazonas, som Dan Nepstad och Phil Fearnside, att torkan i Amazonas hänger samman med människans utsläpp av koldioxid. Medan torka bara drabbat regnskogen i Amazonas fyra gånger mellan 1900 och 1990, har den härjat här fyra gånger de tio senaste åren.
Den brittiska klimatforskaren Peter Cox vid universitetet i Essex säger att torkan i Amazonas 2005 i hög grad var ett resultat av samma fenomen som orsakade orkanen i New Orleans samma år. Högre havstemperatur i Nordatlanten gör att mindre regn faller över skogarna i Amazonas.
Peter Cox är knuten till det brittiska forskningsinstitutet Hadley Centre. En av deras modeller visar att risken för en torka, motsvarande den som slog till 2005, nu är 5 procent.
Risken är 50 procent 2030 och 90 procent år 2100.
De senaste åren har avskogningen i Amazonas avtagit. Det betyder inte att det inte i fortsättningen kommer att huggas och brännas i stor utsträckning. Sex fotbollsplaner regnskog försvinner varje minut, enligt en beräkning.
Ett område stort som Frankrike är borta, runt 18 procent av regnskogen i Brasilien.
Färre träd betyder också mindre regn. En stor del av regnet och fuktigheten i Amazonas beror på de höga träden.
Men vissa av spådomarna från Hadleycentrumet i England är så pass dystra att även om man skulle stoppa motorsågarna omedelbart så kommer Amazonas vara förlorat om man inte klarar att hålla den genomsnittliga temperaturökningen på jordklotet under 2 till 3 procent.
Det forskarna på centrumet har gjort är att mata in data som inte bara antar att temperaturökningen är en linjär process. Forskarna har också tagit hänsyn till att naturen svarar på de människoskapta utsläppen när de når en viss nivå. Varmare hav betyder att mindre koldioxid absorberas till havs och varmare väder på land betyder att mer koldioxid lagras i jorden och utsöndras i träden.
Slår detta scenario in börjar Amazonas att förvandlas till savann år 2050 och så gott som hela Amazonas kommer att vara savann 30 år senare. Följderna blir i så fall katastrofala. 30 procent av världens regnskog finns i Amazonas. Den "lagrar" 20 procent av jordens syre.
Antonio Manzi arbetar på forskningsinstitutionen INPA i storstaden Manaus vid kanten av floden Rio Negro. Han kommer med tröstande ord till dem som behöver det. Klimatforskarna under Antonio Manzis ledning mäter nederbörden i regnskogen. Antonio Manzi säger att även om många klimatmodeller visar att regnet kommer att minska på en rad platser i Amazonas de kommande decennierna, så är det inte säkert att det kommer att ske.
"Modellerna är fortfarande osäkra. Flera modeller visar att regnandet kommer att öka på flera håll i Amazonas", säger han.
På den andra sidan av Rio Negro paddlar Manuel da Silva ut från sitt flytande hus. Han letar efter en bättre förtöjning. Då torkan slog till för tre år sedan knakade hans hus i fogarna när vattnet under huset försvann och huset gick på grund.
"Vi har aldrig tidigare upplevt något liknande", säger Manuel da Silva.
Det var tuffa tider med lite fisk att äta för familjen. Men Amazonas lät sig inte knäckas och allt återgick till det normala tre månader senare.
Manuel da Silva har via radion fått information om en del av det som nämns i klimatdebatten.
"Om inte de som kan påverka detta ser till att göra något, så kan detta sluta riktigt illa", säger han.
FAKTA
Amazonas regnskog är en tropisk och subtropisk regnskog i Sydamerika. Området omfattar 7 miljoner kvadratkilometer, men själva regnskogen har en yta på 5,5 miljoner kvadratkilometer (drygt tolv gånger Sveriges yta) i nio länder: Brasilien (med över 60 procent av regnskogen), Colombia, Peru, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam och Franska Guyana.
Regnskogen representerar över hälften av världens återstående regnskogar och är den mest artrika tropiska regnskog som existerar. Stora delar av Amazonas regnskog är allvarligt hotad. Enligt Världsnaturfonden, WWF, har 17 procent av den ursprungliga regnskogen gått förlorad på grund av avskogning.
Klimatet i Amazonas är hett och fuktigt; frost är ett okänt fenomen. Det finns två huvudsakliga säsonger, regnsäsongen och den tre till fem månader långa torra säsongen.
Men även under den torra säsongen får området ofta betydande mängder regn. De flesta områdena i Amazonas får årligen mellan 2.000 och 3.000 millimeter regn, men lokala variationer förekommer.
Medeltemperaturen i Amazonas är ungefär 26 grader celsius året runt.
Ursprungsbefolkningen i Amazonas består i dag av cirka 420.000 personer fördelat på ungefär 400 olika etniska grupper.
När européerna anlände anses siffrorna ha varit 7 miljoner invånare fördelat på 2.000 olika etniska grupper.
Från början bodde många av dem längs med floderna men de var de första som påverkades av européerna och befolkningen där minskade med 90 procent.
Källa: Wikipedia
