nya artiklar. Uppdatera.

Dagens höga elpris kommer efter en torr vinter som sänkt vattennivåerna hos kraftbolagen. Men även andra faktorer driver upp priset.

Sedan avregleringen av elmarknaden 1996 har priserna stigit i höden. Under 1999 låg månadspriset för juni månad på 9 öre/kWh, att jämföra med 42 öre/kWh under juni 2006. Förra året låg junipriset på 25 öre/kWh. Priset bestäms av marginalkostnaden på elmarknaden inklusive kostnader för bränsle och utsläppsrätter, oavsett vilken tilldelning den prissättande anläggningen fått.

För de flesta elkunder är elskatten 26,1 öre/kWh. Sedan 2003 betalar kunden även för elcertifikat, cirka 3 öre/kWh. Dessutom belastas de för utsläppsrättigheterna med 10 öre/kWh.
"Stigande utsläppsrättspriser i kombination underskott i vattenmagasinen, cirka 25-30 TWh under normalnivå, gör att priserna stiger", säger Mats Persson, portföljförvaltare på Fortum markets.

Men enligt Carbon Pool Europe, den officiella handelsplatsen för utsläppsrätter, så låg spotpriset den 2 januari på 22 euro per ton utsläppt koldioxid. Idag är priset 17 euro men däremellan har priset varit uppe i 29 euro i slutet av april.

Utsläppsrätter ger förbränningsanläggningar tillstånd att släppa ut en viss mängs koldioxid per år. Om de inte förbrukas kan de säljas och de som överskrider sin kvot får böta.

"Dessutom pressar elimporten upp prisnivån eftersom priserna på kontinenten ligger cirka 20 öre/kWh högre än i Sverige. Något som kan få större genomslag längre fram i år om det inte kommer mer regn i sommar/höst", tillägger Mats Persson.

Samtidigt som den inhemska efterfrågan under juni i år var relativt oförändrad jämfört med juni föregående år så minskade elproduktionen, enligt statistik från Svensk Energi.

Men under årets första kvartal ökade förbrukningen med 2 TWh jämfört med 2005. Denna ökning har främst tillgodosetts genom import. Nettoimporten ökade med 2,1 TWh medan värmekraftverken endast tillförde 0,1 TWh mer än tidigare år.

Den inhemska elproduktionen var 10.783 GWh under juni 2005 men bara 8.963 GWh under juni 2006. En minskning med 1.820 GWh. En nettoexport på 7 procent av den totala inhemska produktionen under juni 2005 har vänts till en nettoimport på 8 procent av elförbrukningen under juni 2006.

På konkurrensverket har de fått tecken på att marknaden inte fungerar. Därför har de skickat ut ett frågebatteri till ett hundratal aktörer på marknaden.
"Det finns indikationer på att man strypt tillgången på elkraft. Att utbudet av producerad el i kärnkraftverken har reglerats för att kunna ändra priserna", säger Johnny Dominius på konkurrensverket.

Men på Energimyndigheten hänvisar Joachim Jämttjärn till rapporten "Prisutvecklingen på el och utsläppsrätter" som kom under hösten 2005. Där drog de slutsatsen att "Inget tyder på att dagens prisnivå för elpriser och utsläppsrättigheter är omotiverat utifrån de fundamentala faktorer som styr priserna. Främst handlar det om bränslepriser, ekonomisk tillväxt och väder men även institutionella faktorer och marknadsaspekter".

I rapporten drogs även slutsatsen att det ökade elpriset leder till en förmögenhetsöverföring till energisektorn som skapar incitament till att effektivisera energianvändningen och investeringar i förnybar energi.

På utbudssidan finns det i dag cirka 120 elhandlare på marknaden, varav ett 90-tal är rikstäckande. Men av dessa är cirka 70 återförsäljare till de tre största kraftbolagen; Vattenfall, Eon och Fortum. Bolagen kontrollerar cirka 90 procent av den svenska marknaden. Dessa tre bolag gjorde tillsammans en vinst på 32 miljarder under 2005.

Kundens möjlighet att påverka sina elkostnader är begränsad. En enskild konsument betalar cirka 50 procent i skatter och avgifter, 20 procent till elnätsföretag och 30 procent till elhandelsföretagen.

Vissa specialskatter syns inte för konsumenten men tas ut av producenter och leverantörer. Effektskatten på kärnkraften, vilken höjdes med 85 procent vid årsskiftet, är en sådan liksom fastighetsskatten för vattenkraftsanläggningar som i år chockhöjdes med 140 procent.

"Det viktigaste är att varje kund gör ett individuellt val och tar ställning utifrån sin hushållsekonomi. Ett rörligt pris är ett bra alternativ för de som klarar en viss variation i elpriset", tror Mats Persson hos Fortum.

Samma råd ger Bo Hesselgren, rådgivare på Elrådgivningsbyrån, till konsumenter. Han säger att de med rörliga kontrakt har varit vinnare de senaste åren. De blir i snitt kontaktade av 6.000 kunder varje år, både lägenhetsinnehavare och villaägare. Men intresset för rådgivning har inte ökat så mycket efter den senaste prisstegringen på elmarknaden.

"Det första rådet vi ger är att kunderna skall göra ett aktivt val av kontrakt. Enligt SCB så har fortfarande 48 procent tillsvidarekontrakt, det allra dyraste alternativet", säger Bo Hesselgren.

De uppmanar också konsumenter att jämföra priser på konsumentverkets webbtjänst. En kund med en årsförbrukning på 20.000 kWh/år kan spara tusenlappar. Lägenhetsinnehavare får rådet att titta på jämförelsepriserna där samtliga kostnader är inkluderade.

Men mest kan kunderna spara genom att minska på sin energiförbrukning. De kommunala energirådgivarna svarar kostnadsfritt på bland annat frågor om uppvärmningssystem, fjärrvärme, biobränslen, energi kostnader, statliga bidrag till energiområdet. Rådgivningen erbjuds både allmänhet, småföretag och organisationer.

Ett annat råd är att använda apparater på rätt sätt. Genom det kan kunden reducera elkostnaden mer än genom att släcka lampor. Apparater som står i ständigt stand-by-läge är riktiga energitjuvar.

Ingela Scherling ingela.scherling@di.se