Sex år efter starten är Fabriken en av norra Europas mest originella och därför omtalade hotellmiljöer – det gäller såväl inom som utomhus. Gäster strömmar till från hela världen och förundras, med rätta. Entusiastiska och fotospäckade reportage i prestigefyllda rese- och inredningsmagasin sprider adressen.
Framgången bevisar tesen att det är genuin originalitet som lockar världen.
Furillen är en ö full av kalkbrott, vindpinad men lagskyddad natur och ett fascinerande landskap av före detta cementindustri. Jättelika betongtorn, berg av cementgrus och en långsamt sönderfallande kajanläggning bildar en yta av förfall i skönhet. Under den ytan vibrerar hela anläggningen av ägarnas febrila entreprenörskap, nya stora och små ting utvecklar ständigt det ojämförliga boendekonceptet. Det senaste är att erbjuda övernattning i Mats Theselius uppmärksammade eremitkoja, byggd av gamla väderbitna ladugårdsbräder och uppvärmd med järnrörskamin, dock med en Hästensäng.
Den ordinarie hotellmiljön tar helt fasta på betongens register av variationer i grått.
Inredningen är strängt och kyskt minimalistisk, som ett slags skandinavisk modernism i kvadrat.
Industrilampor, betongväggar, taktraverser med tunga järnkedjor och strama möbler i blek björk är kalla material som framgångsrikt framhävs i möten med försonande fårullsplädar och delikat enkla blomsterarrangemang.
I den senaste hotellutbyggnaden tilldelas vi ett rum i samma kompromisslösa stil bakom glasspröjsade ståldörrar med utsikt mot havet. Mitt i rummet, med brädgjutna betongväggar och lackat betonggolv, tronar en vilsam säng, täckt av en gråsvart tjock pläd och bäddad med Lexingtonlakan.
Enkla björkstolar är nattygsbord, i ena hörnet väntar en motorstyrd B&O-tv på nästa fjärrkommando. I det andra står en vitlackerad kopia av ett Electroluxkylskåp från 1930-talet – på den skådar vi en befriande ögonblinkning från ägarna: en flaska portvin med etiketten Grådask!
Bakom sängen reser sig en tjock, fristående betongvägg med ett stort kvadratiskt hål, så att man från baksidan – med ett litet arbetsbord och på det en raffinerad silverfärgad B&O-radio – kan både arbeta med sin laptop och spana ut mot Östersjön.
Ännu längre in kan vi tvaga oss bakom en glasspröjsad skjutdörr i metall. I det vitkakelklädda badrummet med grått golvkakel finns duschen till vänster och garderoben till höger i form av hylla och bänk i galler av ekträ, i mitten ett vitt porslinshandfat och en toalett i grå stålplåt utan lock.
Man kan alltså tala om enkelhetens triumf. Dock i lyxförpackning.
Det är bara några meter till morgondoppet.
Ett par hundra meter smal sandstrand väntar den som inte föredrar naturspaning med vacker badvik på andra sidan ön. Eller vill chansa i några kalkbrottssjöar, någon har egen brygga. Annars är det ju nära till Fårös paradisstränder.
Den största sevärdheten på Furillen, vid sidan om hotellet, är alltså ön själv, fylld av tallskog och kalkjordsdrivna blomsternästen som belöning åt cyklister på hotellets betonggråa Skeppshultvelocipeder.
Men hela norra Gotland är nu på väg ut ur militärens hemligstämplade tvångströja och öppnar hela tiden nya sevärdheter.
Nästan lika originellt som Fabriken är Fårösunds fästning, ett supermodernt hotell nedsänkt i ett gammalt kanonbatteri från Krimkrigets dagar.
Vederkvickta av bad och utflykter serveras Fabrikens gäster varje afton en fixerad trerättersmeny (385 kronor). Enkel och fräsch primörmat med hög råvarukvalitet.
Ett litet men hyggligt urval prisvärda viner därtill. Fabrikens eget lilla bageri producerar dagligen läckra brödsorter av alla slag.
Servicen på Fabriken är däremot inte mycket skryta med. Förvisso alltid försonande vänlig, men ofta ostruktererad och lätt förvirrad.
Men vi längtar redan tillbaka.