close
Tillbaka

Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Den nya plåten är tunn och hård

Uppdaterad 2002-01-25 23:24. Publicerad 2002-01-25 23:18


Titta på bilden här till höger.
Den sammanfattar 15 år av produkt- och processutveckling till en kostnad av cirka 400 Mkr hos SSAB Oxelösund.
VD Anders Werme visar en tjock, ordinär grovplåt och en tunn plåt av kylt stål. Den nya plåten klarar åtta gånger mer slitage. Därför räcker det nu med den tunna plåten där man tidigare tvingades använda den tjocka.
Annons:

15 ÅRS UTVECK-LING: Anders Werme, VD i SSAB Oxelösund, håller i sin högra hand en ordinär grovplåt. I den vänstra håller han nya, tunna plåten Hardox 600. Den klarar åtta gånger mer slitage än den tjocka plåten. FOTO: Ronny KarlssonStålet i den tunna plåten heter Hardox 600. Det är en av de kvaliteter som gjort SSAB Oxelösund störst och världsledande inom kylda stål. Inom kort lanseras en ny kyld stålkvalité, ett verktygsstål, som blir en allvarlig konkurrent till stål från Uddeholm Tooling.

SSAB har under de senaste sex åren investerat 2,6 miljarder kronor i Oxelösund. Det handlar om kvartovalsverket (fyra valspar) för 1,65 miljarder kronor, en ny andra härdningslinje för 800 Mkr och en ny stålhamn för 150 Mkr.

SSAB Oxelösund, med 2 500 anställda, tillverkade i fjol nästan 1,7 miljoner ton råstål i sina två masugnar och drygt 1,5 miljoner ton ämnen, vilket är rekord.

"Det är en fördubbling på 15 år", säger Anders Werme.

Hälften av ämnesproduktionen går till valsning hos SSAB Tunnplåt i Borlänge.

SSAB Oxelösund är specialiserat på grovplåt. På 1970-talet började SSAB Oxelösund tillverka kylda stål. Sedan mitten av 1980-talet har det skett en kraftig expansion.

"Vi levererar våra kylda stål Hardox och Weldox på fler än 60 marknader och har byggt upp lager i ett 50-tal länder för att snabbt tillfredsställa kundernas efterfrågan", säger Anders Werme.

SSABs grovplåtaffär omsätter cirka 2,5 miljarder kronor. 80 procent av det är Hardox och Weldox, resterande är fartygsplåt och enkel industriplåt.

Lönsamhetsmässigt är Oxelösund sämst i SSAB-koncernen. Men det går åt rätt håll. Helåret 2000 låg räntabiliteten på sysselsatt kapital på 6 procent att jämföra med 15 procent för hela koncernen. Under de tolv månaderna till och med september 2001 ökade räntabiliteten till 8 procent. Motsvarande siffra för hela SSAB var 11 procent.

Nu väntar sig SSABs styrelse och aktieägarna att de tunga investeringarna ska ge en förbättrad avkastning.

Hardox är ett slitstål som finns i fyra hårdhetsnivåer. "Värstingen" är Hardox 600, som började säljas i fjol. Det är åtta gånger hårdare än enkel grovplåt.

Weldox är en extra höghållfast konstruktionsplåt. Weldox 1100 är världens starkaste konstruktionsplåt.

"Våra kylda stål är verkstadsvänliga. De utvecklats för att ge god svetsbarhet och kunna bockas samtidigt som de har god seghet och slitstyrka", säger Anders Werme.

Hardox används till exempel i betongsaxar, skopor på grävmaskiner och hjullastare, containrar och flak.

Weldox används i kranarmar, brobalkar och broar, takbalkar och lyftok.

"Hardox är ett av få stål där det finns en eftermarknad. Vi säljer till stora tillverkare av mobila maskiner som Volvo och Komatsu, deras underleverantörer men också till reparationsverkstäder", säger Anders Werme.

Försäljningen av de kylda stålen får ett mervärde för kunderna genom att SSAB Oxelösund erbjuder dem teknisk service, riktad till konstruktörer och produktionschefer.

SSAB Oxelösund är redo att introducera en ny produkt, ett verktygsstål under varunamnet Toolox. Det väntas bli en allvarlig konkurrent till de traditionella verktygsstålen från bland andra Uddeholm Tooling.

"Vi kommer att visa upp vår nya produkt inom kort. Toolox har vi tagit fram med hjälp av de kunskaper om härdade stål vi vunnit under åren", säger Anders Werme
Till att börja med är det fråga om ett plastformstål för verktyg som används till exempel då man gjuter platshöljen till mobiltelefoner.

Stålman i femte generationenAnders Werme, 45, är teknologie doktor vid KTH. Hans doktors- avhandling handlade om förbehandling av råjärn.
Anders Werme är född i Sandviken och femte generationen inom sin släkt som arbetar i stålindustrin. Hans far var under 1970-talet VD för Wallenbergskontrollerade Garp-hyttans Bruk, där tidigare också farfadern och farfars far arbetat.
Anders Werme började hos
SSAB i Luleå 1985. Två år senare flyttade han till Oxelösund och fick ansvar för stålverksforskningen.
1991 fick han uppdraget att se över Oxelösunds långsiktiga strategi för grovplåt.
1995 utsågs Anders Werme till projektansvarig för Valsverk 2000, det nya kvartovalsverket. Under två år 1998–2000 bodde Anders Werme i Hongkong med ansvar för SSABs försäljning i Asien och Australien.
I juni 2000 utsågs Anders Werme till VD för SSAB Oxelösund.

KORTFAKTA OM STÅL OCH JÄRNKylda stål. Man vattenkyler plåten på ett kontrollerat sätt. Hur är en hemlighet.
Plåten hettas upp till cirka 900 grader varefter den kyls ned med vatten till rumstemperatur. För tunnare kvaliteter sker det på några sekunder, för tjockare kvaliteter kan det ta upp till några minuter.
I processen ändras stålets inre struktur. Det blir hårdare, segare och slitstarkare.

Härdning. Det är en mycket gammal teknik, som syftar till att öka hållfastheten, segheten och hållbarheten hos stålet. Det sker genom värmebehandling. Stålet upphettas till 900–1 050 grader för att sedan kylas.
SSAB Oxelösund har sedan i augusti i fjol världens modernaste härdlinje där automatiseringsgraden är mycket hög.

Järn. Dels ett grundämne (Fe) men också namnet på en legering, en blandning mellan järn och kol. I gjutjärn, råjärn och tackjärn är kolhalten så hög att järnet inte går att smida. Är kolhalten mindre än 2 procent är järnet smidbart.
Stål. Järn som renats så att det innehåller mindre än 2 procent kol. Oftast är kolhalten betydligt lägre. Stål måste först gjutas innan det kan vidarebearbetas mekaniskt genom valsning eller smidning.
I Sverige gjuts numera nästan allt stål kontinuerligt i stränggjut-ningsmaskiner. Den klassiska götgjutningen har förlorat i betydelse.

Handelsstål och specialstål.
Handelsstål är inte uppblandat med andra ämnen, metaller.
Handelsstål tillverkas i Sverige av SSAB och Fundia, som ingår i börsnoterade finska Rautaruukki-koncernen. Motsatsen är specialstål, som är legerat med till exempel mangan, kisel, krom, nickel, aluminium eller bor. Till specialstål räknas bland annat snabbstål och verktygsstål.
Snabbstål tillverkas i Sverige av Kloster Speedsteel, som ägs av börsnoterade franska Eramet och
Uddeholm Tooling, som ingår i börsnoterade österrikiska Böhler-Uddeholm.
Specialstål är en förädlad produkt som tillverkas direkt för en kund eller för speciella ändamål.

Rostfritt stål.
Stål med minst 12 procent krom och högst 1,2 procent kol. Ofta är rostfritt stål legerat med andra metaller, till exempel nickel och molybden.
Börsnoterade Avesta Polarit med finländska Outokumpo Oyj och brittisk-nederländska Corus som största ägare, är en av världens största tillverkare av rostfritt stål och har en betydande tillverkning och bearbetning i Sverige.
Sandvik Steel har också en betydande tillverkning av rostfritt. Bolaget är världsledande på sömlösa rostfria rör.
Järnverk och stålverk. Järnverk är anläggningen där man tillverkar stål. Benämningen går tillbaka till den tid då man inte gjorde nuvarande åtskillnad mellan järn och stål.
Ordet är alltså missvisande eftersom det i dag knappast finns några anläggningar där man endast producerar järn.
En riktigare benämning vore stålverk, men det ordet syftar sedan länge på de delar av ett järnverk där stålugnarna finns.

Valsning.
Plastisk bearbetning av stål genom passage genom valsar varvid tjockleken på materialet minskar samtidigt som stålets inre egenskaper förändras.
Det finns två huvudtyper av valsar: Släta för valsning av platta produkter (plåt och band) samt spårade för valsning av långa produkter (stång och tråd). Spårens form och djup ger olika öppningar i valsarna. Vid passagen genom öppningarna får materialet succesivt den önskade formen.
Varmvalsning sker vid temperaturer då stålet är mjukt (800–1 250 grader), kallvalsning vid rumstemperatur. (DI)

<Ingen> red@di.se

Annons:

Denna artikel är äldre än 5 dagar och kan inte längre kommenteras

Ladda om sidan

Läser in kommentarer
					

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
					  

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
I dag -0,74 Pkt
2014-07-28 09:00 - 17:30
OMXSPI -0,16% 453,05

OMXSPI

-0,16%

Skapad 2014-07-28 12:02

Banker tynger börs

STOCKHOLM.  Efter mindre uppgångar föll handeln tillbaka strax under nollan. (1)

Annons:
Annons:

Nu lyfter börsen igen

Analys Rapportperioden har ökat hoppet om stigande vinster trots osäkerheten i Europa.

Annons:
Annons:
Vinnare och förlorare
12:03 % Senaste
Nordic Mines 28,57 0,05
Stockwik Förvaltning 13,04 0,03
Nederman Holding 4,69 167,50
Endomines -5,65 2,17
Holmen A -3,22 234,50
MSC Konsult B -3,07 2,21
Dagens rapporter
Inget resultat
Fler världsindex
Nikkei 225 0,46% 15 529,40
Hang Seng Index 0,88% 24 428,63
FTSE 100 Index 0,10% 6 798,15
Frankfurt, DAX 30 -0,11% 9 633,10
Paris, CAC 40 0,31% 4 343,91
Dow Jones Industrial Average -0,72% 16 960,57
NASDAQ Composite -0,50% 4 449,56
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Tele2 6 14 4
TeliaSonera 5 14 4
Ericsson 10 7 2
Nordea 9 3 0
Tieto 5 3 0
Net Entertainment 5 2 1
Nokia 4 2 1
Betsson 5 1 0
Medivir 3 0 2
Addtech 4 1 0
Cybercom Group 1 3 0
Enea 0 3 0
HiQ 2 1 0
Oniva Online Grou... 0 3 0
PledPharma 0 3 0
Concentric 3 0 0
Semafo Inc. 1 2 0
Lucara Diamond Corp 2 1 0
Crown Energy 0 2 0
North Chemical 0 2 0
Telegram

Dagens industri | 113 90 Stockholm | 08-573 650 00 | dise@di.se © di.se | Ansvarig utgivare: Peter Fellman | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)